Ibland kan jag bli så sjukt irriterad på min egen beslutsamhet. Jag har sedan sexan bestämt mig för att läsa "Brott och Straff" av Fjodor Dostojevskij (1866) I torsdags när jag var på biblioteket och skulle låna böcker till svenskan så såg jag att den stod i hyllan. På ren impuls så lånade jag boken och lovade mig själv att jag skulle plöja igenom den.

Det var ett stort misstag! Jag har läst ungefär 2.5 timme och jag ångrar mig redan. Jag har läst knappt 1/6 av boken och jag ser inget slut. Det värsta med boken är att den är så tung. Den hade varit tung om den hade skrivits förra året också men den är som sagt från 1866 så man förstår knappt språket. Dessutom är själva innehållet i boken väldigt tungt och sorgligt också vilket gör det hela ännu mer jobbigt. Men jag har som sagt lovat att ta mig igenom den och det ska jag göra också.

/L